Fy fan!

[2 kommentarer]

Egentligen borde man kanske kommentera att moderaterna hittat ännu ett sätt att överträffa regeringen i att spendera skattepengar. Fast det är ju redan gjort (här och här till exempel). Den här bilden säger förmodligen mer…

(klicka på bilden för att göra den större)

[0 kommentarer]

Bosse Ringholms fotbollsklubb har betalat ut svarta löner. Åtminstone en. Av 50 000 kronor inrapporterades 18 000 till skattmasen. 32 000 betalades ut svart.

Och det är lätt att förstå varför. Om pengarna betalats ut som lön i stället hade 7 758 kronor försvunnit i arbetsgivaravgift. Plötsligt hade ersättningen varit 24 242. Brutto. Sedan dras inkomstskatt. Såvida tränaren bara betalar kommunalskatt försvinner ytterligare 7 200 kronor. (Om han betalar statsskatt försvinner ännu mycket mer.) Kvar blir 17 042 kronor. Skillnaden mellan 17 042 och 32 000 är 14 958 eller 47 procent.

Klart det blir lättare att rekrytera tränare om ersättningen är så mycket högre.

Inte undra på att idrottsledaren Bosse Ringholm gör sitt bästa för att komma undan vad finansministern Bosse Ringholm beslutar om. Men nu är hyckleriet ute i dagsljuset, och det måste väl rimligen sluta i att vice statsministern försvinner från den offentliga scenen med svansen mellan benen.

[4 kommentarer]

I morgon träffas EU-ledarna i Hampton Court utanför London för att diskutera hur framför allt västra Europa ska få högre tillväxt, fler nya jobb och bättre välfärd. Den europeiska sociala modellen har producerat klart anti-sociala effekter. Jacques Chirac skrev dock i bl a DN idag om sina idéer pa den punkten: mer statliga insatser. Här kan du läsa om - och lyssna på - vad de borde komma fram till i stället.

[0 kommentarer]

Tur då att Boris Benulic finns. Hans kolumn i Metro om Harold Pinter ”en pensionerad brassrökande Emil i Lönneberga”, politisk idioti och Horace Engdahl var den strimma dagsljus som gav den här dagen mening. När socialliberalerna excellerar i Orwellskt nyspråk och EU-borgerligheten i arrogans och bidragskramande kan man trösta sig med att Sverige i alla fall har en vettig marxist.

[1 kommentarer]

Just som man trodde att DN nått botten tar kulturchefen Maria Schottenius fram en spade och börjar gräva frenetiskt.

Rubriken på hennes lilla bittra inlägg i dagens tidning är: ”Varför hatar moderaterna kultur?” Det verkar handla om att Stockholmsmoderaterna inte hängt med i Reinfeldts lappkast. På lördag ska de nämligen diskutera en proposition till sin förbundsstämma om ett antal förändringar i kulturpolitiken. De vill inte avskaffa den (tyvärr), men däremot minska den totala omfattningen av kulturstöd. Bland annat vill de att Liljevalchs konsthall ska tas över av en stiftelse, att Stadsbiblioteket ska sluta låna ut film och musik och att Kulturhusets lokaler bör kunna hyras ut.

Maria Schottenius reagerade som en helt vanlig fyraåring: ”Mamma, varför vill inte dummingarna betala det jag tycker är roligt! Jag tycker ju att det är jätteroligt!

Schottenius nöjer sig inte med att gå på propositionens innehåll utan schavotterar också den anonyme person som skrivit den. ”Propositionen från moderaterna är författad av en person som skriver som en kråka. Torftigt, andefattigt och utan precison”. Jaha. Vad betyder då ”precison”, å du ärevördiga?

Slutklämmen är monumentalt flummig (kanske kan man säga att den saknar precison?):

Är det inte värt pengarna att få en stad där människor utvecklas? Tanken att Sverige skulle vara ett kulturland, Stockholm en kulturstad, varför är det så främmande för moderaterna?

Tja, värt det för vem? Är verkligen ett system där var och en betalar för den kultur hon är intresserad av oförenlig med ”att få en stad där människor utvecklas”?

Om jag inte behövde betala för Kulturhuset, Liljevalchs, Lava, Stadsteatern och allt det andra som Schottenius håller så kärt, så skulle jag lägga pengarna på film och musik. Jag gillar film och går gärna på bio. Men se just den typen av kulturutövande (jag ser dessutom gärna på amerikansk film, gudbevars) är inte fin nog, så inte nog med att den inte är skattefinansierad, biobesök är hårdbeskattade. Om det nu är så att man hatar allt man inte vill fakturera någon oskyldig för - varför hatar Maria Schottenius film?

[1 kommentarer]

Att därför skylla fågelinfluensan på stordriften är både historielöst och med största sannolikhet felaktigt. Många av de människor som idag smittats och dött, liksom de brukare som drabbats ekonomiskt är småskaliga producenter eller människor utan ekonomiska medel att hålla fän ifrån sig. Det är dessutom tillväxten i välstånd och möjligheter som gett allt fler inte bara möjligheten att äta billigare och mer varierad mat, utan också att uppmärksamma och mota farsoter som tidigare i historien dödat urskillningslöst. Så ät den fullständigt riskfria kycklingen med gott samvete.

[5 kommentarer]

Tryggare kan ingen vara än vi svenskar. För om fågelinfluensan når oss så skall politiker och myndighetschefer få ett verksamt vaccin. Vanligt folk lämnas därhän. Men med tanke på det enorma antal politiker vi har i detta land så lär det bli svårt att få vaccinet att räcka till. Och hur skall man hitta alla myndighetschefer eftersom ingen tycks veta hur många myndigheter vi har? Jag kan se panikscener framför där tiotusentals män och kvinnor påstår att de är myndighetschefer. Det kanske mest skrämmande i detta scenario är att alla kanske talar sanning.

[5 kommentarer]

Spookhead uppmärksammar ett dumt inslag i TV4:s Ekonominyheterna. Tydligen förklarade ekonomijournalisterna att kranen som körde in i Essingebron har bidragit till att öka tillväxten.

Öka!

De menade på att tack vara påstötningen så hade nu flera jobb skapats för att inspektera och reparera skadorna. Dessutom har bilarna som fått stå i kö gett upphov till högre bensinförbrukning, vilket ökat försäljningen.

Vilka fånar. Har de ens den ringaste koll på ekonomi? Har de hört talas om begreppet "alternativkostnad"? Kanske, men de har i så fall inte förstått det.

Nu har det gått åt en mängd resurser, tid och pengar, till att återställa något till sitt ursprungliga tillstånd. Tänk vad man hade kunnat göra med de resurserna istället! Man kunde investerat dem i något som istället genererat mervärde, som att bygga en bit ny väg där det behövdes t ex. Nu har vi bara använt pengar för att åter komma upp på nivån vi var på innan bron skadades.

Läs Bastiat, uppmanar Spookhead.

[0 kommentarer]

Bosse Ringholm är en skojig farbror. Hans Inga-Britt Ahlenius-presskonferens är redan tevehistoria, och telefonintervjun i TV4 häromveckan visade tydligt diskrepansen mellan vad han verkligen tycker och vad han vill ge sken av. Han ljög tevetittarna rakt upp i ansiktet och verkade inte skämmas det minsta.

Idrott och skatt verkar vara saker som intresserar honom. Han har varit ordförande i Enskede IK i 16 år innan han avgick tidigare i år. Numera har han som bekant släppt finansdepartementet och är minister för idrott.

När det uppdagades att Enskede IK i flera år fuskat med skatten, betalat ut svarta löner och undanhållit omkring en miljon från beskattning, var Ringholm både finansminister och ordförande i den fuskande klubben. Han tvärnekade till att fusk skett. Uppgifterna var helt grundlösa, förklarade han – ”en krigsförklaring mot hela idrottsrörelsen”.

Well, i dag tillkännagjordes resultatet från Skatteverkets granskning. Under 2000-2001 (under Ringholms ordförandetid) betalade klubben ut 240 000 kronor i svarta löner i form av reseersättningar. Det saknas reseräkningar för huvuddelen av utbetalningarna. Dessutom har klubben struntat i att redovisa reklamavtal på en halv miljon.

Det ska bli spännande att se hur han slingrar sig ur det här. För ingen tror väl att något ansvar kommer utkrävas? Det är ju Sverige vi talar om.

På tal om hyckleri och dubbla standarder; för en månad sedan avslöjade Aftonbladet att Enskede IK tagit emot ett ”sexsiffrigt belopp” från det engelska spelbolaget Victor Chandler International. I samband med avslöjandet utspelade sig följande intervju:

Känns det bra att din egen klubb tar emot pengar från en utländsk speljätte?
-Jag har inga synpunkter på en enskild förenings ekonomi.
Du har beskrivit de utländska spelbolagen som oseriösa och som skattesmitare. Är det rätt av din klubb att ta emot pengar av en oseriös utländsk skattesmitare?
- Jag har aldrig kallat dem för skattesmitare. Däremot anser jag att de är oseriösa. Deras syfte är att tjäna pengar till aktieägarna. Ju mer de lyckas tränga ut Svenska spel och ATG, desto mindre blir det över till idrottsföreningarna. De respekterar inte våra regler om marknadsföring, vilket din chefredaktör Anders Gerdin dömts i domstol för.
[…]
På vilket sätt är det värre för en tidning att ta emot pengar (för annonser) från de utländska spelbolagen än för din egen klubb att göra det?
-Ni har fått pengar för marknadsföring och den är inte tillåten.
-Att ta emot en gåva är inget brott.
Tror du att Enskede IK används som ett verktyg av spelbolagen för att komma in på den svenska marknaden?
-Jag gör ingen bedömning av det heller.

I sammanhanget ska man komma ihåg att a-lotteriet (som socialdemokraterna skyddar från konkurrens genom att reglera spelandet och förbjuda utländska konkurrenter) är socialdemokraternas näst största inkomstkälla. Bara partistödet ger dem mer pengar. 76 procent av SSU:s budget, 36,5 miljoner (2002) är pengar som kanaliseras från spelmonopolet.

Om inte det är tillräckligt hyckleri för en dag så kan vi konstatera att Svenska Spel är landets femte största medieannonsör. 2002 spenderades 272 miljoner på reklam i svenska medier – 9 miljoner mer än McDonald’s och 33 miljoner mer än Coca Cola.

[2 kommentarer]

I natt greps somaliern Abdi Qeybdiid på ett hotellrum i Lund. Han anklagas för att ha varit milisledare och befälhavare under krigsherren Muhammed Farah Aidiid, för att kontrollera ett antal viktiga vägspärrar och vara inblandad i vapenhandel. Efter något dygn i Sverige kändes han igen av landsmän som lämnade in en polisanmälan med bland annat en fyra timmar lång video som visar övergrepp och avrättningar. Nu förebereds åtal för folkmord, alternativt grov folkrättskränkning.

Vad gjorde en sådan herre i Sverige?

Han deltog i en konferens som Forum Syd/Sida finansierar, så klart.

Ingen är väl egentligen förvånad – det var ju inte länge sedan Forum Syd betalade Revolutionär Kommunistisk Ungdom för att ordna mellanösternfestival i Göteborg, dit RKU inbjöd flygplanskaparen Leila Khaled. På Forum Syds webbsajt finns ingen information om Queybdiid. Däremot kommenterar generalsekreterare Inger Björk saken i DN: ”Jag har också hört reaktionen att ’det var väl tur att han kom hit där han kan åtalas’”. Björk förklarade också:

Konferensen i Lund har hållits i flera år och är väl etablerad och arbetar med att etablera fred och normala förhållanden i Somalia. Den gripne var en del av en parlamentsdelegation men inte talare på konferensen. Däremot ska han ha haft ett eget program i sin egenskap av polischef, bland annat träff med riksdagsmän.

[2 kommentarer]

Det kan inte vara svårt för meningsmotståndare att kritisera Timbro. Vi är rätt tydliga med vad vi tycker; vi publicerar böcker, skriver artiklar och håller föredrag om våra idéer.

Linjen är tydligt liberal. Ingen på Timbro är emot abort (inte vad jag vet, i varje fall). Det är helt omöjligt att beteckna någon av oss som homofob. Jag har aldrig hört någon säga att föräldrar ska få misshandla sina barn.

Vad får då Linda Skugge att skriva så här i gårdagens Expressen:

Det är ju knappast så att nån normal människa vill ha en Timbrovän som kompis. De verkar samtliga vara inhumana, homofoba abortmotståndare som tycker att det är bra att ge sina barn en hurring. Om det debatteras om lesbiskas rätt att få bli föräldrar så kommer det självklart en ettrig Timbro-anknuten ond människa och säger: ”NEJ, tänk på barnens bästa!”.

I hela den långa harangen finns ju inte ett endaste litet korn av sanning (utom möjligen detta att ingen normal människa vill ha en Timbrovän som kompis – vad är väl en normal människa?)

Skriv gärna en kommentar nedan om du någonsin sett, läst eller hört någonting homofobiskt eller något positivt om barnaga eller abortförbud av någon Timbromedarbetare – någonsin.

Läs också Johan Norbergs brev till Skugge.

[9 kommentarer]

I Nordkorea firades i veckan kommunistpartiets 60-årsjubileum. Dagens Nyheter bjuder på ett kusligt bildspel.

[1 kommentarer]

På tal om Pinters stöd till krigsförbrytaren Slobodan Milosevic - så här beskriver TT den nye nobelpristagaren:

”De senaste decennierna har Pinter vid sidan av författarskapet gjort sig känd som en förkämpe för mänskliga rättigheter.”

[1 kommentarer]

Knut Ahnlunds föraktfulla sågning av Svenska Akademien och förra årets nobelpristagares avskyvärda böcker var det bästa jag läst på länge. Timingen var utmärkt; alla hade den i färskt minne när den pompöse Horace Engdahl i går presenterade årets pristagare; dramatikern och USA-hataren Harold Pinter.

Pinter beskrivs ibland försiktigt som ”politisk aktivist”. Jo. Han är exempelvis vice ordförande i International Committee to Defend Slobodan Milosevic.

The ICDSM condemns the unconstitutional and illegal abduction of president Milosevic and his delivery to the Hague "tribunal" as an attack on Yugoslav sovereignty carried out by the USA, NATO and their Serbian puppets. The ICDSM demands the immediate release of president Milosevic from his illegal detention in the Hague and the abolition of the illegitimate so-called "International Criminal Tribunal for Former Yugoslavia" as an extension of NATO and a tool used against the resistance of freedom fighters and patriots.

Här är förresten en ”dikt” han publicerade i The Guardian i augusti 2004 (Källa)

The bombs go off
The legs go off
The heads go off

The arms go off
The feet go off
The light goes out

The heads go off
The legs go off
The lust is up

The dead are dirt
The lights go out
The dead are dust

A man bows down before another man
And sucks his lust

Sådan elegant formuleringskonst ger numera 10 miljoner kronor och pris ur Hans Majestät Konungens hand.

[5 kommentarer]

Att flytta ut myndigheter på landsbygden är uppenbar dårskap. Särskilt underhållande är draktårarna över dem som inte är beredda att rycka upp familjens rötter och flytta med sitt ämbetsverk till Värmland eller Jämtland. Hela tanken är ju att de inte ska flytta med – om alla flyttat med hade ju ingenting åstadkommits, annat än att Värmland och Jämtland plötsligt skulle ha ett antal arbetslösa makar till de nyinflyttade ämbetsmännen att ta hand om. Nä, tanken är att skicka ett ämbetsverk ut i landet och fylla upp det med nytt folk för att minska arbetslösheten.

I går upptäckte jag ett skojigt vänsterargument mot utflyttningen i ett gammalt nummer av Svensk Linje (från 1971, då Carl Bildt var redaktör). Tidningen citerar Karlstads studentkårtidning Klaraborgaren och dess reaktion på att Karlstad skulle få hysa tre militära staber och ett par statliga verk.

Dessa planer måste motarbetas, hävdar Klaraborgaren. Följderna av lokaliseringen kan bli ohyggliga: ”En stark tjänstemannaklass kommer att uppstå. Arbetarna kan få allt svårare att hävda sig. … Den knappa socialdemokratiska majoriteten i kommunfullmäktige äventyras.”

Intressant perspektiv.

[1 kommentarer]

Flitiga smedjanläsare blev nog förvånade när de läste DN Debatt i morse. Där skriver Tiina Rosenberg:

Inte helt oväntat fann jag i måndags en försändelse från Timbro. Jag fick då ta emot en thriller med ett följande följebrev: ”Hej Tiina! Det här är en bok som handlar om en frustrerande tillvaro där den ena efter den andra försvinner. En situation som förmodligen inte är helt obekant.” Detta hot har jag nu polisanmält. Utan att vara någon större anhängare av maffiafilmer känner jag igen Gudfadern när han talar.

Men så löd inte brevet. Som vi påpekade på Sticket häromdagen löd det så här:

Hej Tiina!
Det här är en bok som handlar om en frustrerande tillvaro där den ena efter den andra hoppar av och försvinner. En situation som förmodligen inte är helt obekant.

Trevlig läsning!


Mattias Svensson
Översättare och lanseringsansvarig

Genom att ändra ”hoppar av och försvinner” till ”försvinner” fabricerar hon en hotfullhet som inte fanns i Timbros skämtsamma brev. Citatet är helt enkelt falskt. (Läs Timbros svar i DN här.)

Lögnerna stannar inte där. Hon skriver också att Timbro, ”högerns tankesmedja”, finansierat Susanna Popovas bok Elitfeministerna. Det är falskt.

Hon skriver om Johan Tralau, som i Axess anklagade henne för att ha plagierat delar av sin bok Byxbegär. ”Mina fotnoter är dock en bisak för Tralau. Hans verkliga måltavla är regeringen som enligt Tralaus mening tillsätter inkompetenta genusprofessorer. Det historien inte förtäljer är att Johan Tralau också är en Timbroanknuten antifeminist och abortmotståndare”.

För det första har Timbro aldrig publicerat något av Johan Tralau.

För det andra är det ohederligt att försöka koppla ihop Timbro med abortmotstånd. Mig veterligen finns ingen på Timbro som motsätter sig abort och vi har aldrig intagit någon sådan hållning i debatten. Enda skälet att hitta på något sådant är att försöka smutskasta Timbro.

En akademiker bör hålla sig över sådant.

[4 kommentarer]

”Det finns all anledning att vara reserverad till ordförande Mao och det samhällsbygge han stod för.”

Statsminister Göran Persson tar sig åter an Kinafrågan, med anledning av att han liknas vid Mao av statstevens program Faktum. (Källa)

[1 kommentarer]

Fis Tiina Rosenberg funderar på att hoppa av politiken efter att ha hotats till livet. Det är otäckt att hotfulla människor tystar politiker, därom råder ingen tvekan. Förhoppningsvis kan polisen hitta de som hotat henne.

I Expressen antyds emellertid att Timbro är bland bovarna. ”Rosenberg ska även ha känt sig hotad av en bok som tankesmedjan Timbro skickat hem till henne.”

Nåja.

I själva verket var det så här. I samband med att Timbro lanserade Ayn Rands roman Och världen skälvde (Atlas Shrugged) skickades boken och ett personligt brev till 51 personer. I brevet tipsades mottagaren om en särskild passage eller karaktär i boken. I några fall liknades brevmottagarna med bokens hjältar, i andra fall uppmärksammades de på att de delade karaktärsdrag med någon av de andra. (Läs alla breven här) Horace Engdahl fick ett brev, till exempel. Det löd:

Äntligen!
Nu finns Ayn Rands ”Och världen skälvde” i svensk pocketutgåva. Titta gärna lite extra på Balph Eubank (s 147-148), en karaktär med rykte om sig att vara nationens ledande författare trots att nästan ingen läst hans böcker.

Boken sålde snabbt slut på första upplagan, och i samband med nytryckningen skickades 11 nya brev ut. Alla präglades av en glad och skämtsam ton. Tiina var bland dem som fick brev i den andra omgången. Brevet löd så här:

Hej Tiina!

Det här är en bok som handlar om en frustrerande tillvaro där den ena efter den andra hoppar av och försvinner. En situation som förmodligen inte är helt obekant.

Trevlig läsning!

Mattias Svensson
Översättare och lanseringsansvarig

Dessutom skriver Expressen att boken skickades till Rosenbergs hem. Inte heller det är sant. Boken skickades till hennes arbetsplats, Stockholms universitet. Ladda ner hela brevet (inkl mottagaradress) här.

Är man så uppstressad att man tar detta som ett hot behöver man antagligen semester. Förslagsvis med en god bok. En sådan har hon lyckligtvis just fått på posten.

[3 kommentarer]

Det är inte det att jag inte uppskattar att läsa om Hans Majestät Konungens omtalade äktenskapliga snedsprång, jag lovar. Särskilt lustigt är det att se det pompösa hovfolket försöka slingra sig ur journalisternas underdåniga frågor. Ibland är det till och med underhållande att höra om Hans Majestäts festkvällar med kamraterna, hur han uttnyttjar sin juridiska immunitet till att köra lyxbilar (som vi skattebetalar betalat) i vansinnesfart eller om de frekventa partajresorna till Medelhavet.

Men monarkin är en avskyvärd kvarleva från Sveriges tid som diktatur och bör avskaffas så snart som möjligt. Heder åt de folkpartistiska riksdagsledamöter (bl a Birgitta Ohlsson och Mauricio Rojas) som motionerat klokt om saken, liksom, för all del, de kommunistpartister som gjort detsamma.

[14 kommentarer]

Från Saudiarabien rapporteras (här) om unga fotbollspelare som övertygats av muslimska fanatiker att sluta spela fotboll och istället spränga sig själva i småbitar i Irak. Detta efter att en fatwa i en Saudiarabisk tidning fördömt fotboll. Eller inte riktigt, fotbollen har bara utrustats med eeeh… lite nya regler.
Femton punkter slår fast hur en rättroende muselman ska spela fotboll, bland annat får inga sidlinjer, domare, avbytare förekomma. Ribban ska också tas bort från målställningen och spelet får spelas med allt utom elva mot elva man för att bryta mot de ”despotiska” internationella reglerna. Detta eftersom det är förbjudet att härma något västerländskt.
Spelaren får bara delta som en del i den fysiska fostran för jihad och får inte prata om spelet, exempelvis säga att motståndarlaget var bättre eller att ett mål var snyggt. Skulle det komma publik och titta på ska spelarna uppmana dem att söka upp ”moralisk korruption” på marknadsplatser eller i medier (för att korrigera den) istället för att stå där och glo. Och skulle någon spelare få för sig att fira ett mål så ska de andra spelarna spotta honom i ansiktet.
Regelboken är faktiskt hysteriskt rolig (som så många andra religiösa fantasier) även om det säger en del om indoktrineringsnivån i landet att det faktiskt finns de som tar idiotierna på allvar. De flesta struntar dock i extremisternas fatwa. Den har inte bara bemötts av intellektuella, Saudiarabiens landslag är därtill kvalificerade för VM i Tyskland nästa år.

[2 kommentarer]

Har Tiina Rosenberg plagierat andra forskare? Kommer hon att fråntas sin professorstitel? Sådana frågor basunerades ut från förstasidesrubriker häromdagen.

Statsvetaren Johan Tralau skriver väldigt bra om saken i senaste numret av Axess. Han visar exempel på passager i Rosenbergs bok Byxbegär som sånär som på något ord är identiska med den svenska översättningen av boken Kvinnor i manskläder. En student som blev ertappad med något sådant skulle underkännas.

Men det är inte plagierandet som är det stora problemet. Även om det visar sig vara en slump eller ett misstag så visar Rosenbergs professorsutnämning på ett större problem i den socialdemokratiska utbildningspolitiken. Rosenberg har blivit professor efter att ha publicerat två böcker. ”I det flesta kulturvetenskapliga ämnen”, konstaterar Tralau, ”anses det att man skall ha skrivit tre eller fyra riktiga böcker för att bli förklarad professorskompetent. Rosenberg behövde inte ens försöka. Genusvetenskap och andra könspolitiska ämnen erbjuder en genväg för personer som saknar meriter för att klara sig i den konkurrens som gäller i universitetsvärlden i övrigt.”

Det är riktigt allvarligt.

Tralau citerar också tidigare statsrådet Margareta Winberg som i Evin Rubars dokumentärfilm Könskriget i våras förklarade att den som vill omvandla ett samhälle, ”och det är ju faktiskt vad regeringen har sagt, så måste man gå in på alla olika områden som har betydelse för förändringen, och utbildning är ju ett oerhört strategiskt viktigt område […]”. Winbergs, och regeringens, inställning till att använda universiteten som ett verktyg i den politiska samhällsstyrningen tar sig bland annat uttryck i att ge Tiina Rosenberg och Eva Lundgren professorstitlar. Regeringen har politiserat forskningen genom att tillsätta partikamrater eller närstående i styrelser och konsistorier. Professorernas oavsättlighet har avskaffats, vilket gör att forskarna i högre utsträckning blir beroende av att hålla sig väl med den politiska makten. Tjänster utlyses som är så snäva att de i praktiken tillsätter professorerna själva. På så sätt kan de lyfta upp forskare som förespråkar regeringens politiska linje även om de inte är tillräckligt kompetenta.

PROBLEMET ÄR alltså inte att vi har professorer med besynnerliga åsikter; sådana behövs i ett samhälle som inte vill ha åsiktsdiktatur. Problemet är i stället att vi har professorer med galna åsikter som har blivit professorer på grund av att deras åsikter i så hög grad sammanfaller med regeringens. Och problemet är att regeringen med hjälp av en räddhågsen universitetsvärld utan självkänsla har skapat egna karriärvägar och egna resurser för forskare som kanske saknar tillräckliga vetenskapliga meriter, men väl har en könspolitisk dagordning som regeringen vill stödja.

[0 kommentarer]

Bilden av sparkade tunnelbaneföraren Per Johansson klarnar. I Aftonbladet beskrivs han som en kommunist (med bakgrund i trotskistiska Rättvisepartiet socialisterna) som bland annat attackerat en förare som jobbat när syndikalistfacket kallat till strejk och som brukar kalla cheferna för ”grisarslen”. ”Jag tycker att det är roligt men det kanske de inte gör”. You think?

[1 kommentarer]

I går var sista dagen för riksdagens allmänna motionsperiod. Våra flitiga representanter har åstadkommit 4 364 motioner, 564 fler än förra året. En snabbtitt avslöjar rubriker som ”Låt inte dvärgbandmasken äventyra friluftslivet”, ”Förstatliga elnätet”, ”Järnvägen till Hargshamn och Sexualpolitiska organisationer är folkrörelser, där riksdagen föreslås tillkännage ”för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa en ny kategori under kategorin folkrörelse som heter Sexualpolitiska organisationer”.

Gudrun Schyman (-) motionerar om ett vidgat säkerhetspolitiskt begrepp. (här) Förslaget är att "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett vidgat säkerhetspolitiskt begrepp som också innefattar det strukturella våld som i vardagen riktas mot kvinnor."

Jag önskar att jag hittat på det här, men det är hämtat direkt från riksdagens webbplats.

Säkerhets- och försvarspolitiken baseras på föreställningen om makt genom dominans, auktoritet, kontroll, fysisk och slutligen militärt makt. Makt uppnådd genom dominans är opålitlig och manipulativ i förhållande till medborgarna. Det kan göra det möjligt för t.ex.. en liten grupp män, samlade kring idén om kärnvapenavskräckning, att agera i direkt motsättning till majoriteten av människornas intressen. […]

Säkerhetspolitiken når inte ditt. [sic] Kvinnors säkerhet har förpassats till den "privata" sfären. Inom den globala säkerhetspolitiken kommer kvinnorna bara i fokus när de kan användas som ursäkt för att starta krig eller när de kan användas för att samla folk för att kriga. Då ska kvinnorna beskyddas eller befrias – som vid den militära aktionen mot Afghanistan och även till en viss grad i Irak nyligen.

Den existerande patriarkala säkerhetspolitiska modellen måste öppnas. Ramarna måste vidgas så att också kvinnors liv omfattas. Det globala säkerhetspolitiska begreppet måste vidgas så att också det strukturella våld som riktas mot kvinnor i vardagen, innefattas. Regeringen bör i alla sammanhang (nationellt och internationellt) verka för ett sådant vidgat säkerhetspolitisk begrepp. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Regeringen bör också återkomma till riksdagen med en redogörelse över vilka konsekvenser ett sådant vidgat säkerhetspolitiskt begrepp får, både för utrikes- och inrikespolitiken. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Tre centerpartister har skrivit en motion med rubriken ”Ge Norrland förutsättningar att växa och utvecklas”. Vad tror du att den handlar om? ”I norra Sverige finns en god livskvalitet och gott om plats”, skriver de. ”Därför är det viktigt att på olika sätt underlätta för fler att flytta till Norrland.” Men hur ska det gå till? Om där redan finns god livskvalitet och gott om plats låter det som att de har allt som behövs för att attrahera nya grannar. Men nej då, de behöver mer pengar. Här är några av motionens punkter (passa på att njuta av prosan):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återföra medel från vattenkraft till de kommuner och regioner där vattenkraften produceras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomster från utboägd skog ska beskattas i den kommun där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omlokalisera statliga arbetstillfällen från Stockholms län till övriga landet, i första hand till Norrland.

…

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla kommunikationerna i Norrland.

…

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa bättre förutsättningar för fler att flytta till Norrland.

Jag har inte hunnit titta igenom alla motioner för att identifiera de allra dummaste, de som på tydligast sätt förkroppsligar ledamöternas slöseri med våra skattepengar - det är en ytterst deprimerande uppgift - men en av de (förhoppningsvis) mer uppseendeväckande landade i mitt knä och jag kan inte motstå frestelsen att dela den med fler. Det är moderaternas Marietta de Pourbaix-Lundin (läs alla hennes 79 motioner här) som skrivit.

Motion till riksdagen 2005/06
av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Kattens status i samhället

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att höja kattens status i samhället.

Motivering

Under sommarmånaderna fylls platserna hos de ideella djurskyddsorganisationerna som sysslar med omplacering av katter. Antalet förvildade katter tycks också öka i vårt samhälle. Bakom varje hemlös katt finns i princip ett djurskyddsbrott. Enligt lagstiftningen om tillsyn över hundar och katter är varje kattägare skyldig att utöva tillsyn i erforderlig omfattning.

Kattens status är generellt sett mycket låg i vårt samhälle. Det finns inga krav på obligatorisk identitetsmärkning av katter och inte allt för sällan så kan man se annonser om att katter bortskänkes.

Enligt min mening är det angeläget att kattens status stärks i samhället. Först då kan de problem som finns med hemlösa katter få sin lösning. Enligt min mening bör möjligheterna att stärka kattens status genomlysas. Genomlysningen bör också omfatta hur hemlösa katter bäst skall tas hand om samhället. Ytterst är det sista ett statligt ansvar, eftersom hemlösa katter som upphittas omfattas av hittegodslagstiftningen. Lämpligheten av att en katt skall betraktas som ett hittegods bör också genomlysas.

Stockholm den 26 september 2005
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Tre folkpartister har skrivit en liknande motion, Sällskapsdjurens status.

Allmänna motionsperioden är en fascinerande inblick i riksdagsledamöternas prioriteringar, deras årliga fjäskande för hemmaopinionen och vårdande av sina perifera kärnfrågor. Med Internets hjälp är det omedelbart tillgängliga för alla väljare. Det måste göra mer för politikerföraktet än något annat.

[1 kommentarer]

Att det ska vara så svårt att hålla sex och politik skilda åt. I Borlänge svallar upprördheten över att ett bibliotek låtit ställa ut tavlor med förstorade könsorgan och oralsex. Jag skulle också ha varit upprörd om mina skattepengar användes på ett sådant sätt, eller om jag frekventerat ett bibliotek med så dåligt omdöme.
En del försöker däremot utnyttja denna legitima upprördhet till att plädera för eller mot censur. Stopp och belägg! Vad som behövs är inte att låta staten bestämma vad som får visas i offentligheten eller inte. Tvärtom är det ju just en offentlig institution som visat sitt dåliga omdöme och som behöver åthutas exempelvis med en mindre budget och en omdömesgillare utställningsansvarig. Att en institution med hänsyn till reaktioner eller kritik väljer att dra tillbaka exempelvis en utställning är inte censur, lika lite som en refuserad artikel i en dagstidning är det.
Visst blir censurfrågan lite mer komplicerad av att institutionen i fråga är offentligägd och att det offentliga därmed indirekt tar på sig rollen som smakdomare oavsett hur de gör. Det är i så fall ett argument för att staten inte ska organisera konst- och kulturliv utan lämna det åt fristående aktörer, inte för att låta en statlig censurmyndighet bevaka andra tentakler av det offentliga.

Att just offentligt finansierade institutioner visar dåligt omdöme är inget nytt. Jag säger bara Dramatiska Institutet, samlagsljud och småbarn. Det borde dock även här ha räckt med pudeln och att verksamheten upphörde. Att det nu väcks åtal mot en av de inblandade studenterna är smått obehagligt. Att bete sig osmakligt och korkat kan med fördel korrigeras av civilsamhället, det ska inte behöva bli rättssak.

Och apropå att bete sig korkat så är frågan vem som är mest pinsam i följande härva. På hotellrum 601 på Scandic Hotel i Mölndal samlades tolv män för att ha sex med en medelålders norsk kvinna, alltmedan hennes make videofilmade alltihop. Paret lever tydligen på att sälja dessa filmer.
Utanför denna sammankomst fanns redan från början ett antal fluktare, avlönade av skattemedel. Det var polisens ”traffickinggrupp” som övervakade hotellets lobby och spanade på partyt från en angränsande balkong. De har uppenbart lagt mycket tid dessförinnan på att övervaka det norska paret. Efter en och en halv timme fick de åklagarens tillstånd för en husrannsakan och gick in. Allt detta för att en åklagare är nyfiken på att pröva om de 300 kronor som deltagarna betalat till hotellrum och övriga omkostnader är att betrakta som ersättning för sexuella tjänster (Expressen 2005-10-05, ej på nätet).
Är det förslagna norska paret i någon rimlig mening att betrakta som ”offer”? Är den man som står och köar för att som sjunde person få dunka på en medelålders tant verkligen förtjänt av ytterligare straff? Och framför allt: Ska verkligen skattebetalarna behöva avlöna ett stort antal fluktande poliser (med all sannolikhet på obekväm arbetstid), stå för övervakningskostnader och betala för en rättsprocess mot ett antal personer för en sådan här skitsak?
Nej, låt sex vara en privatsak med så lite offentlig inblandning som möjligt, vare sig det gäller framhävande eller hindrande av sexuella aktiviteter.

[5 kommentarer]

I dag publicerar Timbro en mycket spännande rapport. Med hjälp av Demoskop har tusen svenskar fått svara på nio kunskapsfrågor om huruvida världsfattigdom och miljöproblem har blivit värre de senaste decennierna eller om situationen förbättrats. Det handlar om antalet undernärda i fattiga länder, luftkvaliteten i svenska städer, antalet svåra oljeutsläpp, luftföroreningarna i EU, försurning av sjöar och vattendrag, och så vidare.

På alla områden har det blivit bättre – rejält mycket bättre!

Svenskarnas generella uppfattningen är dock att allt blivit sämre. En tydlig majoritet svarar fel på alla frågor. Ännu värre är att alla grupper, oavsett utbildningsnivå, ålder och kön, svarar fel på alla frågor. I genomsnitt har de tillfrågade rätt på två av de nio frågorna.

Att så många missat att världen på många vis blivit enastående mycket bättre beror nog till stor utsträckning på hur information filtreras innan den når fram till dem. Media fokuserar på katastrofer (”if it bleeds, it leads”) och uppseendeväckande undantag från vad vi är vana vid snarare än långsiktiga förbättringar. Ingen rapporterar om de flygplan som landar utan problem, men så snart ett av dem störtar eller tvingas nödlanda blir det nyheter. Intresseorganisationer, i synnerhet miljöorganisationer, är beroende av uppmärksamhet för att hålla fokus på sitt område och bistår gärna media med hotbilder. ”Vi på SNF försöker att ha ett miljölarm i månaden”, sade Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson nyligen vid ett möte om miljöjournalistik.

Men att ropa ”vargen kommer!” i onödan är en dålig långsiktig strategi. Intresset för miljöfrågor har sjunkit betänkligt de senaste tjugo åren, trots att vi hela tiden matas med förestående apokalyptiska miljökatastrofer. ”Miljöorganisationerna har larmat ihjäl sig och gjort oss alla deprimerade på köpet”, sade Johan Norberg vid en pressfrukost i morse där rapporten lanserades.

Om du tillhör dem som tror att fattigdomen blivit värre på senare tid, eller att luften i svenska städer blivit sämre – ladda ned och läs rapporten. Även om den tecknar en likaledes svartsynt bild av media och NGO:ernas inflytande så uppvägs det med råge av de enastående framstegen som görs för att lyfta fattiga människor ur svår misär och av hur mycket färre allvarliga miljöutsläpp som sker, och så vidare. Ladda ner rapporten här eller läs Johan Norbergs presentation av den på DN Debatt i dag. Nedan ser du ett smakprov (klicka på bilden för att göra den större.)

[0 kommentarer]

I morse kunde jag inte ta tunnelbanan till jobbet på grund av en strejk bland tunnelbaneförarna. I protest mot att Connex sparkat en fackklubbsordförande gick förarna ut i vild strejk och hindrade tågen från att lämna nattdepåerna. När jag satt på bussen och trängdes med massor av andra människor som tänkt åka tunnelbana till jobbet (något de betalat 600 kronor i månaden för) kom jag att tänka på en strejk bland amerikanska flygledare 1981.

Det var den 3 augusti 1981 som nästan 13 000 av de 17 500 medlemmarna av The Professional Air Traffic Controllers Organization (Patco) lade ner sitt arbete och gick hem. Syftet vara att störa trafiken så mycket att den federala staten skulle ge dem högre löner, kortare arbetsvecka och bättre pensionsförmåner. Fackets krav var en generell löneökning på 10 000 dollar per år samtidigt som arbetsveckan skulle minskas från 40 timmar till 32 och alla anställda skulle kunna gå i pension efter bara tjugo års anställning. I flygledarnas anställningskontrakt stod emellertid klart och tydligt att de inte hade rätt att strejka. (Inte desto mindre hade 22 sådana strejker ägt rum sedan Supreme Court 1971 godkänt strejkförbudet bland federalt anställda – två av strejkerna iscensattes av flygledarna.)

Redan då var flyget en viktig del av den amerikanska ekonomin. 14 000 kommersiella flighter transporterade varje dag 800 000 passagerare (60 procent av dem på affärsresor) och tusentals ton gods. Flygbolagen hade 340 000 anställda och förlorade under strejken varje dag 30 miljoner dollar, vilket tvingade flera av dem att säga upp personal.

Samma dag som strejken inleddes höll president Ronald Reagan presskonferens i Vita huset. Han förklarade att de som inte återvände till jobbet inom 48 timmar skulle få sparken. Många trodde att han bluffade, och 48 timmar senare strejkade fortfarande 11 359 av dem. Alla fick sparken. Dessutom beordrade presidenten att FAA, Federal Aviation Administration, aldrig någonsin fick återanställa någon av dem som sparkats i den illegala strejken (något som Bill Clinton upphävde tolv år senare).

Så snart som FAA såg att en strejk var förestående hade myndigheten börjat utarbeta en plan för hur flyget skulle kunna fortgå utan ordinarie flygledare. När strejken inleddes kunde de kalla in 3 000 förmän och 900 militära flygledare för att hjälpa de 2 000 flygledarna som inte strejkade. Genom att arbeta längre arbetsveckor lyckades de hålla 80 procent av flygtrafiken i gång. Samtidigt ökades utbildningstakten rejält på den 17-21 veckor långa kurs som utbildar flygledare. Fyra veckor efter att strejken inleddes hade 45 000 sökt till utbildningen. Flygledararbetet var redan välbetalt och eftertraktat. Så småningom hade nyutbildade flygledare ersatt dem som fått sparken.

Så kan man också handskas med illegala strejker.

[7 kommentarer]

Det är silly season i Storbritannien. Förra veckan möttes Labour för partikongress. Denna vecka är det Torypartiet som samlas i Blackpool. Sedan Blairs valseger 1997 har de konservativa blivit allt mer introverta och irrelevanta. Det tycks ha varit viktigare för många att byta partiledare än att byta premiärminister. Nu görs ett nytt försök att välja ny partiledare, den femte sedan Thatcher kuppades bort i den s k Novemberrevolutionen 1990.

Om Tories kongresser tidigare närmast kommit att bli ett rutinmässigt led i att avsätta en partiledare finns det detta år en känsla av att den är ett led i tillsättning av den nya. Kongressen väljer förvisso inte partiledare, det görs i en omständlig process senare, men det är ett tillfälle för alla kandidater att visa sina kvaliteter som oppositionsledare och aspirant på att få kyssa drottningens hand. Bara detta är en kulturrevolution. Förstå gången sedan 1963, sägs det. Då skulle Harold Macmillan avgå. Två kandidater gjorde bort sig på kongressen i Blackpool då; Quintin Hogg som försökte efterlikna JFK men som saknade både talang och utseende, Rab Butler som alla trodde skulle vinna men som gjorde ett sådant uselt framträdande på kongressen att hans kandidatur föll. Någon vecka senare utsågs Alec Home till ny ledare. Han var ingen stark kandidat före kongressen, men blev det genom sitt tal.

I går höll två av kandidaterna, David Cameron och Kenneth Clarke, sina tal. I dag äntrar David Davis och Liam Fox talarstolen.

Clarke, som kandiderar till partiledarposten för tredje gången, gjorde ingen större succé. Han talade mer om historien än om framtiden, mer om vad han tidigare gjort än vad han vill göra, mer om vad Torypartiet en gång var än vad han vill att det ska bli.

Succé gjorde dock David Cameron. Talet var mycket energirikt och entusiasmerande. Klart över förväntan. Där fanns också spår till något nytt i brittisk politik, en bärande tanke som kan bli spännande i ett Storbritannien både före och efter Blairs avgång. Talet visade också på en stor sjukdomsinsikt; Torypartiet är splittrat, marginaliserat och utan större idé vad man vill med makten trots de eviga fraserna om att det är ”the natural party of government”. I avsaknad av ett uppdrag eller en identitet har det blivit, för att låna ett uttryck av Jim Hacker, ”a loose federation of warying tribes”.

Cameron är också denna enda kandidaten som hittills talat om Blair, både om hans framgångar och hans brister. Alla andra skapar konfliktyta mot Gordon Brown. Det skapar tydligare polaritet, men det duger inte för att skapa större trovärdighet bland väljarna. Det var ju just denna strategi många använde före valet, att försöka negligera Blair för att han är en för svår motståndare, men den misslyckades.

Och fastän Brown inte längre har tålamod kvar att vänta på Blairs avgång, lär han bli kvar några år till. Det bör också den nya toryledaren förbereda sig på.

Senare i dag talar David Davis, den store favoriten, thatcheriten, chief whip under tidigare konservativa regeringar, den som stack kniven i ryggen på Iain Duncan Smith.

[0 kommentarer]

Andrew Sullivan drar paralleller mellan Bushs nominering av sin egen rådgivare Harriet Miers och Bill Clintons, eh, aktiviteter under den andra presidentperioden.

BECAUSE HE COULD: Just when the conservative coalition was already fracturing - over Iraq, spending, immigration, Katrina - you'd think that Bush would pick a solid base-favorite for SCOTUS. That was my assumption: something to rev up the troops, divide the country into a classic culture-war left-right battle, etc. But I was wrong. For Bush, it's all about his own power and his own decisions and his own cronies. I'm reminded of Clinton in his second term. … The only reason I can think of for Bush to rattle his base in this fashion is the same reason Clinton decided to push his luck with a blow-job in the Oval Office: "Because I could." He picked Miers because he could. If he wasn't allowed to get his favorite crony, Gonzales, he was going to go one better.

[1 kommentarer]

Den religiösa högern är inte alltigenom förtjusta i Harriet Miers som president Bush just nominerat till Sandra Day O’Connors plats i Supreme Court. Marvin Olasky på den kristna sajten WorldViews citerar en tidigare kollega till Miers:

Harriet worships the president and has called him the smartest man she’s known. … This president can be bamboozled by anyone he feels close to. If a person fawns on him enough, is loyal, works 25 hours a day and says you’re the smartest man I ever met, all of a sudden you’re right for the Supreme Court."

[0 kommentarer]

Folket skall få träffa den store ledaren. I en annons inbjuder ABF till ett lunchmöte med ”statsminister Göran Persson som under en dryg lunchtimme möter en intresserad allmänhet”. Jag vågar gissa det inte bara är lunchtimmen som kommer att vara dryg.

[0 kommentarer]

Sänkt skatt, framför allt för dem som arbetar, minskad offentlig sektor, färre myndigheter och ett slut för politiseringen av utbildning och samhällsliv. Redan där har vi ett antal punkter som tävlar med, för att inte säga övertrumfar, vad den borgerliga alliansen har att erbjuda.
Lägg till detta en EU-kritisk politik, som bejakar Sveriges medlemskap och den inre marknaden, men motsätter sig att ytterligare makt och befogenheter flyttas till EU-nivå, exempelvis förslaget till EU-konstitution.

Det är vad junilistan föreslår i sitt så kallade oktobermanifest, en plattform de hoppas ska bära ända till riksdagen i nästa års val. Redan i den sparsamma plattformen finns förvisso några riktigt usla förslag - bevarad statstelevision, restriktiv alkoholpolitik och ökat spelrum för AP-fonderna i svenska företag – och få imponeras av formuleringar som att det behövs en ”ny syn” på sjukskrivningar och rehabilitering. Men den som vill ha sänkt skatt och mindre stat har nu ett parti att rösta på som inte samtidigt säger ja och amen till politisk expansion i Bryssel.

Inte en dag för tidigt.

[0 kommentarer]

Statsradion har kritiserats för att dess nystartade bloggkrönika hittills bara uppmärksammat vänsterbloggar. Av de 8 politiska bloggarna som nämndes under krönikans första tre veckor var alla 8 vänsterbloggar.

Nu har kritiken tagit skruv. I dagens bloggkrönika var tre av fyra citerade bloggar liberala: Spookhead, dibbuk och The Libertarian in Room 101. Det blev väl pinsamt när radiojournalisternas politiska ensidighet drogs ut i dagsljuset.

Det återstår dock att se om krönikan kommer presentera en mer nyanserad bild av bloggosfären i framtiden, eller ifall dagens program blir en engångsföreteelse.

Bloggkrönikan hittar du här. Johan Norberg för statistik över bloggkrönikans första fyra veckor här.

 

[0 kommentarer]