Lasse Berg & Stig T Karlsson
I Asiens tid : Indien, Japan, Kina 1966–1999
Stockholm: Ordfront, 2000
Lasse Berg och Stig T Karlsson har i ord respektive bild fångat utvecklingen i Asien. Deras perspektiv är det långa. Asienkrisen som utbröt 1997 har därför inte rubbat deras positiva syn på den asiatiska erfarenheten under de senaste 20 åren.
"Asien är skakat, inte kört", noterar Lasse Berg.
I Asiens tid har två bärande teman. Det första kretsar kring den dramatiska förbättringen av människornas materiella levnadsförhållanden. Också i avlägsna byar i Indien och Kina, där hungern för inte så länge sedan bankade på dörren, har man nu både kylskåp och teveapparat. Och avlopp.
Det värsta har försvunnit
Lasse Berg definierar ofta framstegen negativt. Det mest slående är inte sällan det som försvunnit, inte det som kommit i dess ställe.
"Det stinker inte längre i Saijani", konstaterar han om en by i en av Indiens minst framgångsrika delstater, Uttar Pradesh. "Armodet sticker inte längre i ögonen", skriver han om en (fortfarande) fattig by i Hunanprovinsen i Kina. Och om den (numera) fullt andningsbara luften i Tokyo: "Det behövdes aldrig några syrgasmasker i varje gathörn. Olycksprofetiorna från 70-talet har kommit på skam."
Lasse Berg och Stig T Karlsson gör, till skillnad från de flesta svenskar som rapporterat från Asien, ett uppriktigt försök att vara nyanserade. I Asiens tid torgför varken utopi eller dystopi. De vill inte upprepa det klassiska misstaget: att undervärdera "normalitetens kraft".
Och det är det som är det grundläggande budskapet i boken. Asien må ha sina kulturella säregenskaper, men asiaternas liv börjar bli alltmer "normala". De har nämligen börjat delta i något som för 30 år sedan var förbehållet européer och amerikaner: ett materiellt rikt medelklassliv.
Bokens andra bärande tema är de djupgående attitydförändringarna. De rädda människorna, hunsade av kollektivt förtryck, har försvunnit. Dagens bönder och arbetare i Asien har en självmedvetenhet och individualism som inte var självklar för 30 år sedan.
Ränteslaveri och träldom är i dag ovanligheter på den indiska landsbygden. De gamla eliterna har förlorat sin tidigare självklara makt över människors liv och arbete. Kastsystemet har luckrats upp. Ett tidigare otänkbart mått av individuell friheten har kommit till byarna. Och med det – människovärde. Detta är inte, eller i alla fall inte enbart, ett resultat av ökade inkomster. Valmöjligheterna har nämligen ökat också i de byar där inkomsterna stagnerat eller t o m fallit.
I Kina har människorna aldrig upplevt så stor frihet som nu. Folkkommunernas avskaffande och en omfattande jordreform gav människor makt över sina egna liv.
Hundratals miljoner människor i Asien har inom loppet av en generation lämnat medeltiden och den moderna statsterrorn bakom sig och tagit klivet in i det globala konsumtionssamhället med där rådande demokratiska värderingar.
Den asiatiska revolutionen är normalitetens revolution.
Salonsfähig pessimism
Förhoppningsvis kan I Asiens tid påverka t ex den aktuella svenska globaliseringsdebatten – som en varning mot mörkersyn och ett bevis för människans förmåga att övervinna svårigheter. Men Lasse Berg själv skulle nog inte bli förvånad om bokens inflytande på dagsdebatten blir mer marginellt. Han observerar själv:
"Allmänt gäller för den som vill passera som en någorlunda seriös intellektuell – egalt om på höger- eller vänsterkanten – att ju mer svartsyn och misantropisk, ju djupare. Bara pessimismen är riktigt salongsfähig. Otaliga är vittnesbörden om att de fattiga blir fattigare, mänskligheten alltmer förtappad, framtiden allt mörkare. I mediernas spegel syns världen endast dunkelt bakom apokalypsens språkliga ångor."
Utvecklingen i Asien (och annorstädes) må ha bevisat att en mer optimistisk hållning är befogad. Men det betyder inte att mediernas redaktörer kommer att avhålla sig från att fylla sina dystopikvoter.
"När jag under 60-talet första gången genomkorsade Asien diskuterades fattigdom, revolution och kommunism. 30 år senare drömmer folk om välstånd och konsumism. Det mesta som skrevs om dessa länder på den tiden är redan hopplöst passé", noterar Lasse Berg i bokens avslutande kapitel.
I Asiens tid kommer att stå sig väl om 30 år. Men läs den gärna redan nu.