Europa har redan ett gemensamt försvar, åtminstone mot rostfri ståltråd från
Indien, engångsficktändare från Asien och kornorienterad elektroplåt med en
bredd överstigande 500 mm och med ursprung i Ryssland. En armé av byråkrater
finns ständigt mobiliserad, stationerad i såväl Bryssel som i EU:s
medlemsländer. Om ett större företag eller en bransch känner sig hotad ska
massiva tullmurar kunna resas inom fyra arbetsdagar. Handelsförsvarets
överbefälhavare, kommissionären Pascal Lamy, talar om hotbilderna från den
främmande konkurrensen som om det vore fråga om allvarlig skada, översvämning
och krig.
”När inte varor korsar gränserna, gör snart arméer det”, var
frihandelsförespråkaren Frederic Bastiats visdomsord på 1800-talet. Hans nutida
landsmän verkar ha tolkat Bastiat som om arméer skulle gömma sig bland varor som
korsar gränserna. Hur ska man annars förklara den minutiösa övervakning och
kontroll som texturerat filamentgarn av polyestrar, inspelningsbara CD-skivor
från Taiwan och odlad atlantlax med ursprung i Chile och Färöarna utsätts för?
Godtycke och restriktioner
Ingen import verkar vara för liten för en egen utredning. Byråkrater
fastställer, övervakar och förhandlar i dag om sådana saker som vilka priser som
importerade produkter ska ha på den europeiska marknaden. Det är naturligtvis
ren planekonomi att låta byråkrater fastställa lämpliga individuella priser för
olika produkter. Det hindrar inte EU från att utreda och införa individuella
tullar på olika produkter i sortimentet hos en indisk tillverkare av ståltråd (Garg
Sales Co).
EU-byråkratin avgör från fall till fall vilka enskilda länder och enskilda
företag som ska få sälja till vilka priser (om alls) och vilka specifika
europeiska företag som (till skillnad från andra som kanske inte ansökt om
sådana tillstånd) ska få importera vissa produkter. Det innebär naturligtvis ett
enormt utrymme för godtycke, mutor och korruption. På vilka objektiva grunder
kan man avgöra att vissa cykeltillverkare (företrädesvis i Tyskland och Italien,
men även Rex Industri i Halmstad) ska kunna undantas från antidumpingtullen på
väsentliga cykeldelar med ursprung i Kina, medan andra företag och
privatpersoner ska behöva betala denna tull för att köpa samma cykeldelar?
Vapnen mot de fattigaste
Europas vaksamma byråkratiarmé tänker inte heller låta sig överrumplas av
avspänning eller handelsfred. Hellre förekomma än förekommas. Därför finns
planekonomiska arrangemang också med i det som högtidligt brukar kallas
frihandelsavtal. Ett exempel är minimipriser på den europeiska marknaden för
rosor och andra sorters snittblommor från Israel, som beräknas enligt komplexa
kalkyler var fjortonde dag.
Samma syn gäller inför det regelverk, med ramar fastställda av
världshandelsorganisationen (WTO), för hur och på vilka villkor
handelsbegränsningar får införas. De beräkningsregler för handelshinder som
finns är, för det första, så partiska till förmån för producenterna att de
alltid kan användas för att hindra en utländsk försäljare som säljer varor till
samma eller lägre pris än i sitt hemland, liksom om hemmaproducenternas
försäljning eller andel av marknaden minskar. För det andra finns fall när
EU-byråkratin helt enkelt struntar i de lagstadgade bedömningsgrunderna för att
ändå få fram siffror som motiverar tullar, som när Frankrikes president Jacques
Chirac krävde strafftullar på import av grå bomull 1996. Det finns alltså
svängrum för diskretionär maktutövning så att man kan stoppa sådana farligheter
som importerad bomullstråd.
Trots att det med jämna mellanrum blossar upp handelskonflikter med USA,
senast om ståltullar förra året, är arméns resurser i stort annorlunda
disponerade. EU:s tullmurar är som högst, kvoterna som snålast och övervakningen
som strängast mot textilier och jordbruksprodukter, d v s exportvaror från många
av världens fattigaste länder. De krigiska handelsbyråkraterna riktar de allra
skarpaste vapnen mot de fattigaste länderna. Åtagandet att avrusta tullmurarna
mot de allra fattigaste ländernas fåtaliga exportvaror sköts år 2000 upp ända
till 2009.
EU är alltså redan begåvat med en högeffektiv och ständigt mobiliserad armé.
Frågan är vad den har för syfte i ett samarbete som en gång var tänkt att
utmynna i frihandel och fred.
Länk:
- Exempel på utredningar av tullar på olika importvaror härrör från
aviserade åtgärder sommaren 2002. Aktuella exempel finns på
Kommerskollegiums hemsida.
