Förvisso betyder den så kallade socialliberalism folkpartiet står för att partiet skattepolitiskt och i fastställande av främst "reformtakt och reforminriktning" av socialförsäkringarna att detta parti rent ideologiskt och strategiskt velat ta upp kampen mot socialdemokraterna.

Det så kallade folkhemmet har detta parti i princip godtagit. Det har hakat på även om det svenska skattetrycket hela tiden skärpts.Partiet har därför ett ansvar för konsekvenserna av denna politik. Men också åtskilligt kloka människor som är emot det mesta av vad socialdemokraterna håller på med identifierar sig ändå med detta parti -liksom även stora delar av svenskt näringsliv.

Partiet hade tidigare sin största andel sympatisörer, medlemmar samt politiker bland nykterister och frikyrliga. Alltså den frisinnade falangen. Denna grupp har ännu ett betydande inflytande även om kristdemokraterna i Levi Pethrus anda lockat till sig de flesta.

De historiskt sett rent liberala stod länge främst för tankarna om att utvidga sådant som rösträtt och parlamentarisk demokrati.
Att samarbeta med andra partier som verkade för en näringsvänligpolitik såg man däremot på med en betydande skepsis.

Att Bertil Ohlin som nationalekonomn och partiledare skulle ha följt Hayeks tankegångar stämmer knappast. Tvärtom var han beredd till olika slags statsingripanden för att reglera ekonomin när så skulle ha krävts.

Nu menar många politiska bedömare , och även alltfler vanliga väljare , att folkpartiet närmat sig moderaterna i åtskilliga frågor. Detta är sant, likaså att folkpartiet ibland vågat utmana folkopinionen lite mer t ex rörande en snar NATO-anslutning. Och att folkpartiet sig sig stå för en skolpolitik grundad på kunskapsinhämtande, betyg och viss ordning och reda.

Det förefaller lite märkligt att nyliberaler som Mauricio Rojas skulle ha gått över till folkpartiet, via sitt riksdagsmannaledamotskap, om denna närmast nyliberala ideolog skulle ha godta Mattias Svenssons värderingar av folkpartiets politik.

Vad som framför allt är direkt stötande är när Mattias Svensson menar att folkpartiet i sin regleringsiver placerat sig längre ut på vänsterkanten än de sekter som där finns talrikt representerade. Men visst finns inom partiet viss önskan om att reglera åtskilligti onödan. Sådant borde närmare diskuteras och bli föremål för förändringar överlag.

Man frågar sig också vad folkpartiet inbillar sig att kunna få in i ett regeringsprogram, där miljöpartiet är med och där moderaterna närmast ska fungera som ett stödparti. Lanseras en sådan politik på allvar blir nästa val rena raset för folkpartiet.

Per Fredö - 2003-11-20 17:18:49

Rätten att ha på mobilen
av Björn Björneberg - 2003-11-27 11:49:48

Folkpartiet (icke)Liberalerna
av Mattias - 2003-11-26 10:25:08

Socialliberalismen...
av Fredrik Lindholm - 2003-11-24 14:02:29

Varje parti heterogent.
av Göran Rudengren - 2003-11-23 13:33:23

Sunda konservativa sentiment
av Fredrik Östman - 2003-11-21 09:45:37

Då har jag att arbeta med.
av Fredrik Lindholm - 2003-11-20 19:20:48

Mattias Svenssons överdriver
av Per Fredö - 2003-11-20 17:18:49

Fp = Sossarna 2
av Kristopher Lind - 2003-11-20 16:15:24

Företrädare
av Sebastian Weil - 2003-11-20 12:47:38

<< Tillbaka till artikeln