|
Munkhammars privata naturordning
I artikeln ''Den frihet och välfärd vi inte ser'' tangerar Munkhammar det långa samtal om samhälle och individ ur ett frihetsperspektiv som förts genom sekler. Utvecklas den ''sanna'' friheten i våra liv bäst på egen hand eller genom förenade ansträngningar? Ordnar inte själva Naturen det hela på bästa sätt om den får jobba på så ostörd som möjligt eller ligger det kanske i den mänskliga naturen ett djupt behov av gemensam problemlösning för den basala tryggheten och till och med för en mer utvecklad välfärd? Och ordnar inte just själva Naturen det väl jobbigt ibland för en enskild individ att handskas med på egen hand? Och då inkluderar jag även den ''mänskliga'' Naturen.
För Munkhammar, som säkert följt med i den historiska debatten om lösningen på konflikterna mellan berusande frihetskänsla och övermäktiga existensiella grundhot, ter sig det hela ändå ganska plättlätt. Åt var och en efter egen förmåga att sörja för överlevnad och ev välfärd, och om man är smart privat förhandlare och kontraktsupprättare så underlättar det nog väsentligt. För dem som inte klarar denna livsuppgift finns ju ändå den rest av samhälleliga resurser som Naturen lämnat kvar efter Munkhammars storstädning på området.
Jag är ganska säker på att om Munkhammar på något vis tvingades presentera en mer substansiell modell som stöd för sin Naturenlighetshypotes, så skulle den baseras på sk neo-klassisk samhällsekonomisk teori, uppbyggd sista hälften av 1800-talet på matematiska grunder väl lämpade för planeters och kanonkulors beteenden.
Påståendet att t ex sjukvården borde organiseras så att var och en tar det man kan betala för inkl försäkringsskydd, och att för dem som inte har råd finns ju ändå någon Naturenligt upprättad sjukvårdsinrättning kvar att nyttja, ter sig högst besynnerligt. Bakomliggande tanke borde utvecklas för att bli riktigt begriplig - inte minst ur en rent mänsklig synvinkel. Och där tror jag inte att Munkhammar kan räkna med stöd från ens Adam Smiths välvilliga Hand.
Munkhammars raseri mot ''staten'' liknar den neurotiskt uppretade ateistens, som hela tiden förnekar berättigandet av Guds existens men ägnar hela livet åt att bekämpa ''honom''. Därtill har Munkhammars ilska gjort honom alldeles blind för den sorts frihet som ett demokratiskt utformat välfärdssystem ger, försiktigt uttryckt, ett flertal medborgare.
Jan Lindgren - 2005-11-11 14:52:53
Andra kommentarer på artikeln
Sprickor i välfärdsbygget
av Lars Odlén - 2005-11-14 11:49:57 (S)_1.0 eller (S)_1.1?
av Olof - 2005-11-13 22:54:21 Det är bevisat ...
av Olle Wickbom - 2005-11-12 00:11:26 Ett första steg skulle kunna vara att ..
av Lars Holmdahl - 2005-11-11 16:36:12 Munkhammars privata naturordning
av Jan Lindgren - 2005-11-11 14:52:53 Munkhammars privata naturordning
av Jan Lindgren - 2005-11-11 14:52:53
<< Tillbaka till artikeln
|
