Sticket fr�n smedjan.com

En r�d tomte

Wed, 21 Dec 2005 13:41:54 GMT

Fredrik Reinfeldt höll i tisdags ett jultal som i stort sett handlade om att moderaterna vill ösa ytterligare någon bidragsmiljard över ett snävt avgränsat och organiserat särintresse (samma strategi har framgångsrikt körts med exempelvis lärarnas fortbildning). Gårdagens julklapp var en ”knattemiljard” till Riksidrottsförbundet.

Att varje ”knattemiljard” också är en skattemiljard (eller flera med effektivitetsbortfall) från de arma satar som redan rycks på världens högsta skatter förtäljer inte det Reinfeldtska julevangeliet. I nymoderaternas sagovärld fungerar politiker som generösa välgörare med påsar fulla av paket som gör att alla blir glada.

Visst är det julelikt. Problemet är bara att nymoderaterna kommer att fortsätta vara röda tomtar även när julen raskat ut. Det är inte lika gulligt.

Ledande svensk muslim tycker yttrandefrihet �r "trams"

Wed, 21 Dec 2005 10:03:48 GMT

Idag skriver Hassan Moussa, som är ordförande i Sveriges imamråd i Expressen. Han kräver att Danmarks regering ska ”ta avstånd från” (och i fortsättningen inte tillåta) att en dagstidning publicerat skämtteckningar föreställande profeten Muhammed. Något jag skrivit om tidigare (här ).

Hela artikeln präglas av den otäcka fanatism som många av oss dessvärre kommit att förknippa med islam. Religionen överordnas alla mänskliga och demokratiska hänsyn. Att Danmarks statsminister vägrar kommentera tidningens publicistiska beslut ”provocerar och skrämmer hela den muslimska världen”. Vidare att ”något mer kränkande än Gyllands-Postens bilder är svårt att tänka sig för en muslim”. Yttrandefriheten avfärdas som ”trams”.

Jag vägrar att tror att alla muslimer är så perspektiv- och empatilösa att de inte kan tänka sig några värre kränkningar än skämtteckningar. Var placerar de mord på tusentals oskyldiga amerikaner i World Trade Center, eller dödshot mot de danska skämttecknarna på den skalan? Men det är illa nog att en ledande talesman för islam i Sverige hetsar mot demokratiska fri- och rättigheter och blåser upp en bagatell (ja, i ett civiliserat land är det en bagatell med skämt om andras trosföreställlningar. Sådant får man ta oavsett om man är ateist, kristen, socialist eller muslim) till en ”kränkning” som skulle orsaka (och ursäkta?) hat, våld och terror. Det är än mer olycksbådande att Moussa räknas som en av de mer toleranta och demokratiska muslimerna (genom det i mina ögon rätt beskedliga ställningstagandet mot terrorattentatet i Londons tunnelbana).

Om Moussa på allvar är oroad över att islam framställs som en krigisk religion och att muslimer framstår som terrorister, så är förmodligen inte danska skämtteckningar det första att gå till storms mot. Vad sägs om att sopa ut judehatet och förståelsen för terrorism som sprids i de egna moskéerna först?

Amnesty International p� f�rtryckarnas sida?

Wed, 07 Dec 2005 13:57:58 GMT

I dagens Sydsvenskan (via Dick E ) kan man läsa om att FN nu ingriper med anledning av att danska skämttecknare, som i Jyllands-Posten ritat bilder på profeten Muhammed, retat upp delar av den muslimska världen. Ett antal muslimska stater kräver att Danmarks statsminister ingriper mot tidningen och tecknarna själva lever numera under döds- och terrorhot, vilket även riktats mot Danmark och mot tidningen Jyllands-Posten.

Nu träder FN in på scenen. Inte för att ingripa mot mordhoten, planerna på terrorattentat eller ens mot kraven att en demokratisk stat ska inskränka sin yttrande- och tryckfrihet – utan mot Danmark! Chefen för det synnerligen nyspråkstyngda ”FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter”, Louise Arbour, kommer nu att genomföra en ”granskning” av de hädiska skämtteckningarna. Arbour säger sig förstå att muslimer ”kan känna sig kränkta” och ”beklagar varje uttalande eller handling som innebär bristande respekt för andras religion”. Om hon även ”förstår” döds- och terrorhoten mot de danska tecknarna och de muslimska diktaturstaternas krav på inskränkt yttrandefrihet vet vi inte i dagsläget. Det har inte bevärdigats någon kommentar.

Det blir värre. Artikeln rapporterar att människorättsorganisationen Amnesty International ”välkomnar FN-ingripandet” för att det kan ”fastställa hur man internationellt ska se på yttrandefrihetens gränser”. Detta från en organisation grundad på principen att mänskliga rättigheter (och dit hör yttrande- och tryckfrihet) är gränslösa, de ska respekteras i alla länder och för alla människor. Nu ställer sig Amnesty på diktaturernas sida för att låta en världsorganisation granska skämtteckningar samtidigt som de blundar för terrorism, mordhot och diktatorers krav på internationell censur. Det är ömkligt och avskyvärt.

(Jag kan fortfarande inte tro att det är sant att Amnesty sjunkit så lågt, så tills jag fått det bekräftat är rubriken försedd med ett frågetecken, liksom mitt medlemskap i Amnesty.)

Nya moderaterna � nu �nnu pinsammare

Mon, 05 Dec 2005 12:50:48 GMT

Moderaterna verkar gripa efter varje halmstrå för att kritisera junilistans riksdagskandidatur. Visst finns det saker att kritisera junilistan för. Inte minst att partiet föreslår än mer socialiserat ägande av svenska företag (AP-fonderna ska få investera mer i Sverige), sjunger statstelevisionens lov (statligt kontrollerad kommunikation, sk public service, beskrivs som en grund för Sveriges existens som en ”självständig kulturnation”) och därtill vill bevara både Systembolag och höga alkoholskatter. Mot detta har dock ingen moderat kritik riktats, vilket egentligen är generande nog.

Men måndagens pinsamma utspel mot junilistan är att betrakta som två ytterligare självmål. ”Man baxnar” säger moderaternas partisekreterare Sven-Otto Littorin när han idag klagar på ”toppstyrningen” av junilistan i dagens SvD. Den analysen sågas rätt kraftigt av Thomas Idergard i samma tidning, som menar att alla partier idag är toppstyrda. Än lustigare blir den Littorinska upprördheten mot bakgrund av att han själv för inte så länge sedan luftade funderingar om att avskaffa partimedlemmarna, även om de får vara kvar eftersom intäkterna behövs.

Värst var ändå den orgie i socialistiska resonemang som forne liberalen Gunnar Axén och Hans Lindblad bjuder på i Dagens Industri. På tidningens debattplats (ej på nätet) kritiserar de junilistan för att inte vilja låta den offentliga verksamheten växa lika snabbt som produktiviteten och för att vilja sänka skatten för dem som betalar mest. Författarna excellerar i fördelningsretorik och kollektivistiskt grupptänkande. De dömer exempelvis ut sänkning av förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning på aktier som ”orättvisa” för att de inte gynnar kvinnor, låginkomsttagare och pensionärer.

Axén/Lindblad går till och med så långt i sitt kramande av ”vården, tryggheten, rättsväsendet, skolan, omsorgen” att de hävdar att det bara blir en begränsad besparing av att säga upp folk i offentlig verksamhet eftersom kostnaden då kommer i försäkringssystemen istället. Det är lite roligt eftersom det bygger på att byråkrater ses som fullständigt oanställbara, men dessutom fel i sak. En fd generaldirektör på a-kassa är dels en rejält nedskuren lönekostnad, men innebär framför allt att vederbörande inte kan ägna sin dag åt att spendera ytterligare pengar på folkhälsoplaner, bäversafarin eller ams-kurser i new age.

Om moderaterna vill göra valet mellan dem och junilistan till ett val mellan populism och socialism, då tar jag populismen.

Upp till kamp mot f�rbuden!

Mon, 05 Dec 2005 10:57:06 GMT

Det började som en utredning som skulle överväga att tillåta proffsboxning, men den slutade med att istället vilja förbjuda andra kampsporter som på godtyckliga grunder jämställs i farlighet med proffsboxning.

Nu hotas ett antal sporter, som idag erbjuder ett förvisso litet men växande antal entusiaster, med förbud. Trots att det i de flesta fall rör sig om god träning och väl reglerade tävlingsprotokoll.

Vänta er inte att de etablerade, offentligförsörjda folkrörelseorganisationerna kommer att höja ett finger till deras försvar. Kampsportsorganisationerna är ofta inte medlemmar och i vilket fall som helst är de små.

Vänta er däremot en mediehysteri kring de extremaste kampsportsinslagen, eller rena fantasier, men tänk då på hysterin kring ”Motorsågsmassakern” eller kring hårdrocksgruppen WASP. Till saken hör att de hotade kampsporterna enligt Folksam, som försäkrar mot idrottsskador, leder till betydligt mindre skador än fotboll och ishockey.

De som vill höja sin röst till protest mot att idrottsutövare inte anses vara myndiga att träna och tävla i kampsport eller bara vill veta mer kan med fördel söka sig till www.kampsportsfakta.se.

S�tsurt fr�n Bryssel

Fri, 25 Nov 2005 10:43:45 GMT

Den goda nyheten först. EU minskar subventionerna till sockerproducenter genom att sänka garantipriset med 36 procent. Bravo! Det sänker konsumenternas kostnader och öppnar för import från produktiva exportländer i fattiga delar av världen.

Men tro inte att Brysselbyråkraterna lämnar de bidragsberoende betodlarna att söka sin utkomst i något mera efterfrågat värv på marknaden. Nej, istället för att vräka ut skattepengar på sockersubventioner kommer de att vräkas ut i en ”omställningsfond” på hisnande 7,5 miljarder euro. Sockerbetsodlarna kommer kanske inte att fortsätta odla sockerbetor, men de kommer att fortsätta att vara bidragsklienter i Bryssel.

Och tro inte heller att förslaget innebär frihandel med socker. Nej i takt med att bidragen minskar, så rustar istället Bryssel sin armé av handelsbevakande tjänstemän desto starkare. Skulle europeiska sockerkonsumenter ha fräckheten att öka handeln med omvärlden är byråkraterna redo att slå till med skyddstullar och kvoter inom några dagar.

Historien har något alltför bekant över sig. Hur många ”reformer” som än genomförs av EU:s katastrofala jordbrukspolitik, så slutar det alltid med att gamla kostnader och regleringar ersätts med nya. Just därför bör man ge sjutton i att reformera mera. Lägg ner. Nu!

Hej, hej haveri!

Wed, 23 Nov 2005 14:07:06 GMT

På Brännpunkt i måndags vevades konspirationsteorin om att nybildade partiet Feministiskt Initiativ utsatts för särskilt elak mediebehandling ytterligare ett varv. Petra Ulmanen och Gertrud Åström skriver att Fi varit utsatta för ”kränkande granskning”. ”Beviset” är bland annat att Fi fått negativa ledarkommentarer och att en kvällstidning haft fräckheten att publicera en skämtteckning med feministiska företrädare. Nämen stackars…

Artikelförfattarna gör också en jämförelse med pressbevakningen av junilistan och menar att de senare behandlats mildare. Junilistan har förvisso också fått negativa ledarkommentarer och tillägnats en skämtteckning i samma kvällstidning, men det nämner inte Ulmanen/Åström. Istället har de sin slutsats given: Den olika behandlingen - där junilistan fått sin politik granskad och i övrigt inte uppmärksammats, medan medierna lyft fram personkonflikter inom Fi – beror på att medierna gör skillnad på kvinnor och män. Konspirationen om de patriarkala strukturerna måste naturligtvis ligga bakom mediernas olika behandling, liksom några ytterligare invektiva anledningar som "homofobi" och fördomsfullhet.

För inte kan det väl vara så enkelt som att medierna mest rapporterat om junilistans politik för att jl började med att presentera ett politiskt program och ännu inte några kandidater? Och mest om Fi:s personligheter för att Fi började med att presentera en samling personer (som bland annat ville ”avskaffa kapitalismen”, ta till odemokratiska metoder och fnissande avböjde att svara på vad de tyckte om tillväxt) och dröjde ett halvår med att presentera några som helst politiska krav (som fortfarande inte har tillstymmelsen till finansiering)?

�ntligen!

Wed, 23 Nov 2005 11:20:30 GMT

Alla nymoderata förändringar går inte i ofrihetlig riktning. I en intervju i SvD öppnar Fredrik Reinfeldt för en fri(are?) arbetskraftsinvandring, bland annat genom att minska välfärdsstatens åtaganden för de nytillkomna. Det är ett förslag som både kan sätta fart på ekonomin och lösa situationen för många av dem som idag försöker ta sig in i Sverige via förnedrande och passiviserande prövningar av flyktingstatus.

Moderaterna kom under slutet av 1990-talet att närma sig denna öppnare attityd mot invandring, men en av radarparet Lundgrens och Unckels många flippfloppar i valrörelsen 2002 var att ta avstånd från varje förslag om fri arbetskraftsinvandring mot minskade bidrag (då framfört av riksdagsledamoten Göran Lindblad). Trots att förslaget fanns i det av Unckel själv författade programförslaget ”Land för hoppfulla”, kommenterade han 2002 att det kändes ”väldigt främmande”.

Nu verkar moderaterna ha vaknat på rätt sida igen. Äntligen en flipp som inte är en flopp!

Bryssel �nskedr�mmer

Tue, 22 Nov 2005 18:14:20 GMT

EU har tydligen skickat ut 128 000 skolb�cker till belgiska skolbarn om hur unionen fungerar. Skolor i Frankrike, Holland och Irland st�r p� tur. Boken f�rklarar att den nyantagna konstitutionen f�r EU att fungera "like clockwork". Daily Telegraph rapporterar.

The teaching material, entitled Europe, My Home, features two children, Lea and Thomas, who are guided through the complexities of the EU by a character called Good Father Houpette.
"You will be astonished by what I will tell you," Father Houpette tells them. "You will see that the EU is a necessity."
When they arrive at the chapter on the constitution, the children are pictured reading the rules and regulations of an indoor sports hall.
"Not long ago the European Union was given regulations such as these," Father Houpette says. "With this new constitution everything will go like clockwork, just like in your club."

Att konstitutionen r�stats ned i b�de Frankrike och Holland n�mns inte.

Skattepengar? You bet.

(Via Kerry Howley p� Hit and Run)

Om kultur och politik

Mon, 21 Nov 2005 12:15:22 GMT

F�r man bara lyssna p� musiker som delar ens politiska v�rderingar? Det verkar kn�ppt, inte bara f�r att vi liberaler skulle drabbas av sv�r kulturell t�rst, men ocks� f�r att musik utan problem kan bed�mas och avnjutas helt utan h�nsyn till skaparens �sikter i f�r�ldraf�rs�kringsfr�gan.

Detsamma g�ller film. Arnold Schwarzenegger verkar relativt politiskt klok, men jag skulle hellre r�sta p� honom �n att se om n�gon av de filmer han gjort efter T2. Jim Jarmusch skulle jag kanske inte r�sta p� (jag vet inte tillr�ckligt mycket om hans �sikter f�r att kunna bilda mig en uppfattning om saken), men jag ser g�rna hans filmer. Anarkosyndikalisten Andrew Eldritch, s�ngaren i The Sisters of Mercy, skulle jag absolut inte vilja r�sta p�, men jag k�per g�rna hans skivor (�r det inte dags f�r en ny snart, f�rresten!).

I tevedokument�ren Rebellerna som visades i statsteven h�romdagen fick man se hur de svenska maoisterna hj�lpte varandra att rensa ut borgerlig musik ur respektive skivsamlingar. Om jag skulle rensa ut mina skiv- och filmsamlingar p� allt med v�nsteranknytning skulle det bli ganska tomt. Men det �r inget bekymmer f�r mig. Det ena har inte med det andra att g�ra. D�rf�r tipsar jag g�rna om musik, filmer och b�cker som jag tycker �r bra, alldeles oavsett hur upphovsmannen resonerat kring politiska ting.

Dessa funderingar f�ranleddes av ett brev som anl�nde Smedjan i dag.

Hej Ni "stort�nkta" p� Smedjan!

Nu undrar jag. Hur dumma i huvudet �r Ni egentligen upp� Smedjan?
Varf�r tipsar Ni p� Er hemsida om saker som �r s� l�ngt i fr�n Er politik man kan komma? Varf�r tipsar Ni om John Coltrane och Jim Jarmusch?
F�r man verkligen ut n�got av dessa konstn�rer om man �r h�germ�nniska?
Men i och f�r sig om ni skulle f�lja Er politik i Er kulturkonsumtion skulle Ni ju f� lyssna p� Ted Nugent och titta p� filmer av Michael Bay hela tiden.

V�nligen

Anna Nero

Jag vet inte vem Anna Nero �r, men hon verkar v�ldigt arg.

Samma typ av brev dyker ibland upp fr�n objektivister som tycker att vi inte skriver tillr�ckligt ofta om den kanadensiska powertrion Rush. Bandmedlemmarna �r tydligen objektivister, skriver heroiska l�tar och skriver i konvolutet till skivan 2002: "With acknowledgement to the genius of Ayn Rand". Vi borde skriva om dem oftare, s�gs det, eftersom de �r liberaler. Det h�nvisas aldrig till att de �r bra. Problemet med Rush �r n�mligen att de inte �r bra. Det vore o�ndligt knepigt om man skulle sp�ka sig sj�lv med deras musik f�r att de �r liberaler och gillar Atlas Shrugged.

Ted Nugent har jag aldrig h�rt, s� jag kan inte avg�ra om han faller i samma kategori. Men enligt Wikipedia �r hans mest k�nda l�tar "Wang Dang Sweet Poontang" och "Wango Tango". Jag vill inte vara f�rdomsfull, men det l�ter inte s�rskilt lockande – sedan kan han vara hur mycket libertarian han vill. Jag forts�tter hellre lyssna p� Nick Cave, Jonathan Richman och Joy Division, alldeles oavsett vad de tycker/tyckte om politik.