Amerikanska självständighetsdeklarationen tillkom samma år som Adam Smiths Wealth of Nations publicerades, 1776. De som senare författade den amerikanska konstitutionen var förtrogna med Smiths budskap att människan oftare är felbar än fullkomlig och att näringsidkare inom samma bransch inte kan träffas utan att det resulterar i en konspiration mot det allmänna bästa. Men grundlagsfäderna hade också tagit till sig budskapet att det går att skapa ekonomiska institutioner som borgar för att även när individer vägleds av själviska motiv, så sörjer en osynlig hand för att deras ekonomiska handlingar åstadkommer ett för hela samhället gott resultat.

Fri företagsamhet (rätten för två eller flera parter att teckna frivilliga kontrakt utan att be andra om lov) och privat äganderätt (som innebär att individer skördar frukterna av lyckade satsningar och bär kostnaderna av misslyckade) är två sådana institutioner.

Långt tidigare, egentligen alltsedan brittiska kolonisatörer lättade ankar vid Cheasapeake Bay 1607 – projektet chartrades av vinstdrivande privata företag – har Nordamerika varit en magnet för individer som flytt undan förföljelser, sökt äventyr eller möjlighet att skapa sig bättre materiell utkomst.

Ekonomisk historia på ett underhållande sätt
USA, som tog sina första stapplande steg mot välstånd genom att tjäna som Europas tobaksbod och sockerplantage, upptar ca 6 procent av jordens yta. I världens största ekonomi bor 5 procent av världens befolkning som producerar 30 procent av global BNP. Amerikanska forskare har tilldelats över 40 procent av samtliga nobelpris.

Om USA:s ekonomiska historia nästan intill våra dagar har John Steele Gordon skrivit en utmärkt bok An Empire of Wealth, The Epic History of American Economic Power. Berättelser om kommunikationsleder, teknologier, industrier, finansiella innovationer etc., varvas med porträtt av nyckelpersoner inom politik, näringsliv och fackföreningar. Gordon målar med grova penseldrag men kryddar framställningen med minnesvärda detaljer. Ett skäl till att Marx fick mycket om bakfoten var dels att han aldrig besökte USA, dels aldrig satte sin fot på någon fabrik. När USA:s första tåglinje invigdes tecknade passagerarna ner sina upplevelser för att vederlägga rädslan att hjärnor skulle vara oförmögna att fungera under sådan stress.

Den som bävar för att ekonomisk historia dränker läsaren i tabeller eller beskriver tekniska landvinningar på svårförståelig ingenjörsprosa kan vara lugn. Gordon, som tidigare skrivit historien om Wall Street, är en utomordentlig ekonomisk journalist som med avstamp i några nyckeltal eller viktiga innovationer reder ut komplicerade samband. Han hänvisar ofta till Adam Smith och förmår i likhet med denne att fånga kvintessensen av ett omständligt förlopp i slående språkliga bilder.

Gordon förespråkar marknadsekonomi, låga skatter, begränsad statsmakt och fria kapitalrörelser, med Adam Smith som en av husgudar. Men han är ingen nyliberal och ibland motsägelsefull. Varför frihandelsvännen framhäver tullar som belägg för framåtsyftande näringspolitik förblir ouppklarat genom hela framställningen. Snarast framstår han som småfolkspopulist i bästa amerikanska tradition. I hans värld formas politik på en mestadels korrumperad arena där ekonomiskt välsituerade med pengar som dörröppnare tilltvingar sig privilegier. Samtidigt bejakar han lagar som stärkt fackföreningars respektive minoriteters möjligheter och offentliga subventioner som, enligt honom, främjat den ”lilla människans” förutsättningar att skaffa bostad och högre utbildning. Franklin D Roosevelt, med sin kombination av karisma och handlingskraftiga ”New Deal”-politik är en annan av Gordons husgudar. Lyndon Johnsons ”Great Society” får omdömet ”de goda intentionernas misslyckande”.

Idéernas betydelse
Tyvärr snuddar Gordon bara vid samspelet mellan ekonomisk politik, värderingar och opinionsbildning. USA sägs ha format runt en idé om individens frihet. Dit flyttar man för att man bekänner sig till tanken. Tack vare att grundfilosofin varit förhärskande har tillräckligt många amerikaner fått leva goda liv. Därigenom har det varit möjligt att skapa robust uppslutning kring tillväxtfrämjande politik. Sådant låter sig sägas men förklarar exempelvis inte varför så många i USA ansett sig behöva arbetat ihärdigt med opinionsbildning för sådana idéer, ofta i motvind.

En slutsats efter att ha läst Gordon är att det ingalunda varit givet att USA skulle bli en ekonomisk framgångssaga. Amerikanska ekonomin har genomlidit inbördeskrig i vilket 3 procent av den manliga befolkningen dödades, ekonomiskt ineffektivt slaveri, depressioner med massarbetslöshet, hyperinflation, dramatiska skiftningar i konjunkturer etc. Snabb tillväxt skapar förvisso en större kaka för alla att dela på men strukturomvandling handlar också om arbetskraft som friställs, tidigare blomstrande orter och näringar som slås ut.

Gordon konstaterar kort, i sin optimistiskt patriotiska skildring, att tanken på jämlikhet, definierat som lika ekonomiska utfall, aldrig fått fotfäste i USA. Där har funnits robust folkligt stöd för ett jämlikhetsbegrepp i betydelsen lika möjligheter att skapa sin framtid.

Till inte ringa del har det handlat om tur med timing, ifall uttrycket tillåts. I det ”formativa skedet” var tidsandans kraft på rätt sida. USA:s konstitution skrevs när idéer om frihandelsvänlig kapitalism var tongivande. Där fanns inte – som i Old Europe – allehanda monopol eller privilegierad aristokrati som kunde sätta käppar i hjulet

Kanske är det så att USA är tillräckligt vidsträckt, politiskt decentraliserat och befolkningen tillräckligt geografiskt rörlig för att vidmakthålla sund institutionell konkurrens. Ifall det ekonomisk-politiska klimatet upplevts kvävande i någon region har alternativ legat inom räckhåll dit företagsamma styrt kosan och plöjt ny mark. Med liberal frihetstradition som mer eller mindre starkt förankrad överideologi har marknadsbaserad tillväxtbejakande politik i längden haft övertaget, trots allt.

Ta avstamp i ekonomin
Det finns naturligtvis otaliga ”konventionella” skildringar av USA: s historia med årtal, presidenter och storstilade militära framgångar. Två gånger på nittonhundratalet avgjorde USA:s inträde vilken sida som skulle segra i respektive världskrig. USA:s militära styrka besegrade kommunismen och avgjorde kalla kriget. Detta hade knappast varit möjligt utan uppbackning av en enastående flexibel produktionsapparat. Gordon berättar att USA:s armé sommaren 1940 hade färre soldater till förfogande än Jugoslavien, och att de dessutom var undermåligt utrustade. 1943 utbringade Stalin av alla en skål för den amerikanska ekonomin utan vars hjälp de allierade inte kunnat vända krigslyckan. Efter kriget ställde ekonomin snabbt om till civil produktion.

Genom historien har imperier utvidgats genom att lägga under sig främmande territorier. USA:s inte sällan motvilligt påtagna roll i världspolitiken har väckt såväl tacksam beundran som avsky. Landets ekonomiska välstånd förblir däremot en förebild så gott som överallt. Gordons budskap är att varje analys av USA:s globala styrkeposition skall ta avstamp i ekonomin.